fredag 23 april 2010

Inga fler sparkar


Veckan har flutit på som vanligt. Tränade för Gunilla, som vanligt, på tisdag. Fokuserade mycket på byten, tränade serier. Tränade också att rida "saxen" både i trav och galopp, gick bra tills jag ska ställa om och byta, blir lite segt där.
Rider nu Zara fler gger i veckan då jag inte kan longera längre men bara korta pass. Tror på upplägget lite och ofta. Rider henne nu ca 4 gger i veckan men bara ca 10-15 min åt gången. Kollar bara av att hon är snäll, lyssnar någorlunda och att start stopp funkar. Skrittar fram och av från backen för att hon ska ha mig på ryggen så lite som möjligt. Den här veckan har hon varit jätte snäll och bara fått beröm.
Ni kanske minns att jag hade lite problem med att pyssla med hennes ben, att hon slår hela tiden. Det har nu löst sig. Tränade och tränade med en massa tålamod och beröm men det hjälpte ej, nästa gång jag provade så slog hon igen. En dag blev jag så less att jag daskade till henne med strykkappan på rumpen när hon slog och döm om min förvåning när hon slog ned hoven i golvet och stod helt stilla. Kunde sätta på alla skydden utan minsta problem. Nästa gång gjorde jag samma sak när hon började veva med benen och samma resultat, hon stod helt stilla. Efter den gången har det inte varit några bekymmer mer med att pyssla med hennes ben, hon står som ett ljus!! Nästa bekymmer var när jag skulle krattsa hovarna, då ville hon inte lyfta på benen längre. Det var som hon sa åt mig: -, har du sagt att jag ska stå med fötterna i backen så ska jag det!! Fick kämpa för att få upp hovarna helt stelbent, men det har nu släppt för varje dag och nu funkar det också!
När Calista var liten så hade hon en period då jag inte fick ta av henne skydden, sätta på gick bra men inte ta av. Hon fick nästan panik och steppade runt och slog hon med. Eftersom det var karborreknäppning på skydden så tog jag en sop och "sopade" upp skydden så dom gick att få av, enda sättet för att inte få en spark! Men efter två gånger så behövde jag bara visa henne sopen så stod hon stilla, tyckete tydligen att det var döäckligt att få skydden avsopade. Ibland har man tur att komma på rätt knep, men ibland tar det tid...

2 kommentarer:

Irene sa...

Skönt att du fick henne att sluta slå. Sånt där kan ju bli farligt om man kommer i vägen. De testar en de där små..

Inger sa...

Ja det känns verkligen bra att hon slutat, även om hon inte slår direkt mot mig så är det så lätt att komma ivägen